För politik är personligt

måndag 16 augusti 2010

Butler och piga om vartannat

Och bland andra lustiga politiska utspel, så vill socialdemokraterna idag införa en butler i tunnelbanan. Bloggosfären har naturligtvis rasat över förslaget, från både det ena och det andra hållet. Men hur orimligt är det egentligen? Som Elisabeth Thand Ringqvist erinrar sig så har SJ redan varit inne på samma linje. De tog 2001 över företaget Butler AB, vars affärsidé sammanfattades med "Du pendlar - vi handlar". Butler AB såldes sedan till Skandia, och därefter verkar det ha försvunnit. www.butler.nu Elisabeth påpekar också att flera serviceinrättningar redan idag finns i tunnelbanan. Mataffärer, skomakare, kemtvättar med flera, har redan insett betydelsen av att finnas "på vägen hem" för folk.

Å andra sidan, om politiken ska ordna med barnomsorg, och äldreomsorg, varför ska den inte ordna med tvätt och handling? En diskussion om politikens gränser skulle kunna vara intressant.

För den politiker, oavsett färg, som tycker butlern i tunnelbanan ändå inte verkar vara en helt dåligt idé, så finns lösningen redan. Allt SL behöver göra är att teckna avtal med James, för alla sina access-korts-innehavare till exempel. Kommer ni ihåg det där aprilskämtet med en särskild VIP-vagn för VIP-resenärer i tunnelbanan? Ett särskilt VIP-kort för de som vill nyttja James i samband med jobbpendlingen skulle kunna bli verklighet.

Det verkar vara många lokala frågor som får uppmärksamhet i valrörelsen hittills. Frågor om skolan, som ju är en kommunal angelägenhet,och nu om kollektivtrafik som ligger på landstings- och regionnivå.

I piga vs. butler-diskussionen står jag ointresserad. Men ju längre tiden går, desto mer vänjer jag mig vid tanken på att någon annan någon dag ska ta hand om min tvätt, disk och annat som jag är dålig på. Det är något som håller på att hända i vårt samhälle, och det intressanta för staten är att när det blivit okej att lägga riktiga pengar på hemhjälp, städhjälp, barnpassning, fönsterputsning, tvättning och strykning, då är den vita hemhjälps-sektorn här för att stanna. Med eller utan RUT.

Tills vidare hoppas jag valet mer kommer att handla om arbetsmarknads-, integrations- och utbildningspolitik, och mindre om hur mycket det ska kosta att få maten hemskickad och städningen fixad. Vardagspusslet är viktigt, men arbete, utbildning och en chans att göra något av sitt liv oavsett varifrån du kommer går, faktiskt före när jag väljer parti att lägga min röst på.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar