Nu är det dags att börja prata politik

En ny fyraårig mandatperiod ska inledas, även om det i skrivande stund inte är helt klart vilka som kommer sitta i nästa regering. Men oavsett hur de 7 partierna väljer att tackla Sverigedemokraterna, så är det nu dags att börja prata riktig politik igen.

För att inspirera till vidare diskussion hemma vid era egna köksbord, läs Sanna Raymans utmärkta blogginlägg om fallet Annica Holmquist som upprört en hel bloggosfär och kanske/kanske inte kostade Reinfeldt de där sista välbehövliga 298 rösterna. Sanna gör som alltid en träffande analys.

För övrigt visar Maria Abrahamsson på en annan, väldigt obehaglig, konsekvens av Sverigedemokraternas framgångar lokalt.

Är ni mer nyfikna på utbildningsfrågor, så ger det alltid perspektiv att läsa vad Håkan Regnér skriver på Sacobloggen. För nog känns det som att kvalitet i utbildningen skulle påverka vilket jobb och vilken lön du får, men hur går det att visa?

Men politik är nästan alltid roligast att diskutera ansikte mot ansikte, över en lunch till exempel. Eller en kopp te.

Anna har bra tips på politiska meningsmotståndare det kan vara värt att diskutera med.

Nu gäller det

Valrörelsen i år har varit lite underlig, både tam och vild liksom.

Tam för att i många sakfrågor skiljer det ganska lite mellan alternativen. Sjukförsäkringen till exempel. Förvisso har regeringen kört igenom en lagstiftning som uppenbarligen inte fungerar som den ska. Men grunderna i reformen kommer från den förra socialdemokratiska regeringen. Regeringen har till och med använt samma utredare. Och skatterna. Vänsterblocket kommer nog att höja skatten, men inte på långa vägar till nivån innan Borg tog över taktpinnen. Det är små, men viktiga, skillnader. Men svåra att åskådliggöra. Och definitivt inget "vägval". Vägen är bred.

Och vild för att helt plötsligt är Sverigedemokraterna lika inne som Blondinbella var typ 2008. Alla bloggar om dem, pratar om dem. Sluter upp på Sergels torg för att INTE höra vad de har att säga.

Ikväll är det 30-års-fest, och i morgon är det upp tidigt i ottan. Kl 8 öppnar vallokalen och då ska allt vara snyggt, prydligt och tydligt. Sverigedemokraternas valsedlar kommer att ligga där, i bestämd ordning, med övriga riksdagspartiers. Och det, det hände redan i förra riksdagsvalet. Så är det i en demokrati, vissa röstar på partier vi inte gillar.

Men i morgon så går vi och röstar. Och tar ställning till regeringsalternativen. Sverigedemokraterna är inte ett alternativ. Vem har de att erbjuda som jämställdhetsminister, transportminister, utbildningsminister? Ingen. That's it.

Klart överläkaren ska jobba 75%!

Igår blev många upprörda under SVTs utfrågning av Fredrik Reinfeldt. Statsministerkandidaten fick frågan om det verkligen var rimligt att en överläkare ombads jobba heltid på Samhall, istället för att jobba som överläkare på 75% och få vara sjukskriven på resterande 25%.

Statsministern hävdade, som sig bör på något sätt, att han inte kunde lägga sig i enskilda ärenden. Bloggosfären och sympatisörer uppmärksammade sen att överläkaren valarbetar för socialdemokraterna.

Men. Frågan jag ställer mig är; varför kan inte överläkaren välja att jobba på 75%? Ett jobb på Samhall betalar inte så mycket, i jämförelse med vad en överläkare tjänar. Och i sjukförsäkringen finns det en högsta ersättning på 80% av 7,5 basbelopp (ca 318 000 idag). I dagsläget är alltså den maximala ersättningen som Försäkringskassan kan ge överläkaren, vid en 25% sjukskrivning 0,25* (0,8*318 000) /12 = ca 5 000 kr per månad, före skatt.

Men en överläkare som jobbar 75% får ju 75% av en överläkarlön. Säg att den ligger på 60 000 kr/månad. Då tjänar överläkaren 45 000 per månad på en 75%-ig anställning. Det är mycket mer än de flesta fullt friska och arbetande tjänar på sina heltidsjobb.

Är de där sista 5 000 pixen så viktiga för överläkaren?

Nej, sjukförsäkringen ska finnas där för de som inte kan försörja sig själva, som inte kan arbeta på grund av sjukdom. Överläkaren behöver inte prövas mot hela arbetsmarknaden, för han behöver inte ansöka om sjukpenning. Han kan ha kvar sitt jobb på 75% och leva ett bra liv på det. Han behöver inte samhällets hjälp.

Tänk vilken kraft det finns i en ordentlig utbildning! Du drabbas av en svår sjukdom, men ändå kan du lyckas att försörja dig själv och din familj!

Andra om Reinfeldts utfrågning, lex Jörg, Samhall, och det vanskliga i att använda enskilda som exempel.

Uppdatering: Alliansfritt Sverige har lagt upp Försäkringskassans vägledning, där det framgår när och varför en persons arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden.

Om någon undrar varifrån siffran 60 000 kommer, så är det medianlönen för en överläkare i Sverige, enligt Saco Lönesök.