Klart överläkaren ska jobba 75%!

Igår blev många upprörda under SVTs utfrågning av Fredrik Reinfeldt. Statsministerkandidaten fick frågan om det verkligen var rimligt att en överläkare ombads jobba heltid på Samhall, istället för att jobba som överläkare på 75% och få vara sjukskriven på resterande 25%.

Statsministern hävdade, som sig bör på något sätt, att han inte kunde lägga sig i enskilda ärenden. Bloggosfären och sympatisörer uppmärksammade sen att överläkaren valarbetar för socialdemokraterna.

Men. Frågan jag ställer mig är; varför kan inte överläkaren välja att jobba på 75%? Ett jobb på Samhall betalar inte så mycket, i jämförelse med vad en överläkare tjänar. Och i sjukförsäkringen finns det en högsta ersättning på 80% av 7,5 basbelopp (ca 318 000 idag). I dagsläget är alltså den maximala ersättningen som Försäkringskassan kan ge överläkaren, vid en 25% sjukskrivning 0,25* (0,8*318 000) /12 = ca 5 000 kr per månad, före skatt.

Men en överläkare som jobbar 75% får ju 75% av en överläkarlön. Säg att den ligger på 60 000 kr/månad. Då tjänar överläkaren 45 000 per månad på en 75%-ig anställning. Det är mycket mer än de flesta fullt friska och arbetande tjänar på sina heltidsjobb.

Är de där sista 5 000 pixen så viktiga för överläkaren?

Nej, sjukförsäkringen ska finnas där för de som inte kan försörja sig själva, som inte kan arbeta på grund av sjukdom. Överläkaren behöver inte prövas mot hela arbetsmarknaden, för han behöver inte ansöka om sjukpenning. Han kan ha kvar sitt jobb på 75% och leva ett bra liv på det. Han behöver inte samhällets hjälp.

Tänk vilken kraft det finns i en ordentlig utbildning! Du drabbas av en svår sjukdom, men ändå kan du lyckas att försörja dig själv och din familj!

Andra om Reinfeldts utfrågning, lex Jörg, Samhall, och det vanskliga i att använda enskilda som exempel.

Uppdatering: Alliansfritt Sverige har lagt upp Försäkringskassans vägledning, där det framgår när och varför en persons arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden.

Om någon undrar varifrån siffran 60 000 kommer, så är det medianlönen för en överläkare i Sverige, enligt Saco Lönesök.

Inte mitt slags förslag

Nu går Carin Jämtin ut och lovar stänga Bromma flygplats.

Visst, det är bostadsbrist och man kan åka från Arlanda istället. Men jag ser inte hur det är en valvinnarfråga att stänga den närmaste och snabbaste flygplatsen i Stockholmsområdet. Det appellerar inte alls till mig. Snarare i klass med butler-idén.

Om socialdemokraterna vill vinna stockholmarna kanske det är dags att lösa riktiga problem. Som att man som gående riskerar att bli överkörd av en massa cyklister på väg till jobbet. Och hur det är stört omöjligt att på laglig, säker väg ta sig över till busshållplatsen vid Tegelbacken.

Sing and vote?

Courtesy of my non-swedish-speaking friends - an english summary at the bottom. :-)

Val i Sverige 2010, och plötsligt ploppar diverse sångfåglar upp både här och där. Detta fenomen förtjänar att uppmärksammas. Kanske ett tips till Eurovision.tv, får vi en valspecial?

Vilken tycker du är bäst? Eller ja, sämst.

Vänsterpartiet - Robin Hood
Folkpartiet - Ja till framtiden! vs. "Prinsen" Trolin
Moderaterna - Flyter vs. MUF - Sverige jobbar
Kristdemokraterna - För Sverige idag (Vet inte om detta är en officiell låt dock. Lite oklart)

Socialdemokraterna gör ingen vallåt, de har gjort en film.
Och Miljöpartiet med.
Kristdemokraterna har också gjort en film.

Förresten, det var ju val redan 2006. Och då också, blev det diskussion kring vallåtarnas vara eller icke-vara. För en uppfriskning, klicka här.

Oavsett vilket, vallåtarna och valfilmerna livar ju upp lite!

To my non-swedish-speaking friends: Please click on the links for a split vision of the swedish national election campaigns going on right now. For this election, it is also allowed for the parties to broadcast commercials in national television. Some of them have gone wilder than others. Election day is the 19th of September. Wish Sweden luck!

Butler och piga om vartannat

Och bland andra lustiga politiska utspel, så vill socialdemokraterna idag införa en butler i tunnelbanan. Bloggosfären har naturligtvis rasat över förslaget, från både det ena och det andra hållet. Men hur orimligt är det egentligen? Som Elisabeth Thand Ringqvist erinrar sig så har SJ redan varit inne på samma linje. De tog 2001 över företaget Butler AB, vars affärsidé sammanfattades med "Du pendlar - vi handlar". Butler AB såldes sedan till Skandia, och därefter verkar det ha försvunnit. www.butler.nu Elisabeth påpekar också att flera serviceinrättningar redan idag finns i tunnelbanan. Mataffärer, skomakare, kemtvättar med flera, har redan insett betydelsen av att finnas "på vägen hem" för folk.

Å andra sidan, om politiken ska ordna med barnomsorg, och äldreomsorg, varför ska den inte ordna med tvätt och handling? En diskussion om politikens gränser skulle kunna vara intressant.

För den politiker, oavsett färg, som tycker butlern i tunnelbanan ändå inte verkar vara en helt dåligt idé, så finns lösningen redan. Allt SL behöver göra är att teckna avtal med James, för alla sina access-korts-innehavare till exempel. Kommer ni ihåg det där aprilskämtet med en särskild VIP-vagn för VIP-resenärer i tunnelbanan? Ett särskilt VIP-kort för de som vill nyttja James i samband med jobbpendlingen skulle kunna bli verklighet.

Det verkar vara många lokala frågor som får uppmärksamhet i valrörelsen hittills. Frågor om skolan, som ju är en kommunal angelägenhet,och nu om kollektivtrafik som ligger på landstings- och regionnivå.

I piga vs. butler-diskussionen står jag ointresserad. Men ju längre tiden går, desto mer vänjer jag mig vid tanken på att någon annan någon dag ska ta hand om min tvätt, disk och annat som jag är dålig på. Det är något som håller på att hända i vårt samhälle, och det intressanta för staten är att när det blivit okej att lägga riktiga pengar på hemhjälp, städhjälp, barnpassning, fönsterputsning, tvättning och strykning, då är den vita hemhjälps-sektorn här för att stanna. Med eller utan RUT.

Tills vidare hoppas jag valet mer kommer att handla om arbetsmarknads-, integrations- och utbildningspolitik, och mindre om hur mycket det ska kosta att få maten hemskickad och städningen fixad. Vardagspusslet är viktigt, men arbete, utbildning och en chans att göra något av sitt liv oavsett varifrån du kommer går, faktiskt före när jag väljer parti att lägga min röst på.

Valrörelse och inga visor

Veckan som precis gått spenderades i Visby. En liten, liten grop i världen just den här veckan till bristningsgränsen fylld av människor som alla tror att just de har något att tillföra. Vet svaret på den viktigaste frågan. Eller kan ställa den viktigaste frågan. Jo, jag var självklart också en av dem som tänkte så. Inget hyckleri här.

Den av alla människor i grytan, som lyckades bäst. Vars budskap sände vågor genom etermedia långt bort till Paris. Den som fick svensk media att glömma Jan Björklund på just hans dag. Det var Gudrun Schyman.

Och för det fick hon en massa moralkakor om fattiga, svältande barn, välgörenhet, och det allmänt oetiska i att bränna pengar. Jag tror jag har hört mer ont om Gudruns pengabrännande, än om någon flaggbränning, mordbrand, eller annan vandalism på senaste tid.

Och tur var kanske det, för med varje moralisk kommentar så kom en ny artikel, ett nytt tv-inslag, en ny TT-falsh, en ny radiointervju. Och Gudrun Schyman tog varje tillfälle att förklara, att varje minut förlorar Sveriges kvinnor 100 000 kronor på grund av att deras löner är satta lägre än männens.

100 000 kronor får sägas vara en ytte-pytte-liten kostnad, för det mediegenomslag som FI fick. Jag tycker inte det är ett dugg upprörande att bränna pengar. Och jag har sett det förr, av en 20-nånting-student som stått på Tengan och bränt hundralappar. Det var inte upprörande då heller, det var ju hans pengar. Inte fick han nån press för det heller, i och för sig.

Läs mer här om varför Tomas Mazetti skänkte 50 000 till FI, att bränna upp.

Finns det inga bra moderata artister?

Jaha, så mycket för att jag skulle hålla mig borta från den här bloggen under Almedalsveckan. :-)

Fredrik Reinfeldt talade idag i Almedalen, om hur moderaterna tog ansvar för Sveriges ekonomi. Talet inleddes med något slags skämt (?) om hur det var viktigt att använda rätt ord i almedalstalet. Ord som pensionär, arbetslös, och kulturarbetare. Det var lite krystat, men ok. Och sen kom huvudbudskapet om hur Sveriges ekonomi klarat sig bäst genom krisen i hela Europa.

Sen gick jag, det var inte så mycket nytt.

Men innan talet så värmdes publiken upp av Mange Schmidt, som bland annat sjöng kampanjlåten "Flyter". När jag lyssnar på texten blir jag konfunderad om det verkligen är en låt för moderaterna. Jag menar, inledningen lägger ju upp det lite så. "Det här är en låt, låt den klinga sitt plong utan tvingande tvång, det är bara en sång." Det känns som en friskrivning på något sätt.

En låt som Mange inte sjöng, var hans slagdänga från 2009; "Ledig".

Om jag dömer efter texten till "Ledig", (Mange är säkert mer komplicerad än så, men ändå) så verkar det som att Mange inte håller med moderaterna just om arbetslinjen. Lite ironiskt. Eller ska låten tolkas ironiskt, i ljuset av Manges nya politiska engagemang? Stor humor är det, i alla fall.

Håll till godo!

Almedalen - trist, å långtråkigt och alldeles underbart?

Då var det dags igen för årets upplaga av politikerspektaklet, lobbyskådespelet, eller vad just du vill kalla det, Almedalsveckan.

Förr sa man politikerveckan, eller hur? Men nu heter det Almedalsveckan. Det är talande, Almedalsveckan handlar om så mycket mer än politiker. Visst är det många politiker och politiskt aktiva där. Men också otroligt många från intresseorganisationer, fackförbund, arbetsgivarorganisationer, med flera.

Individuell Människohjälp ska dit för första gången någonsin, och Saco ska dit som vanligt, och makthavare.se, och Motorhistoriska Riksförbundet och Skanska och UNIFEM, och... ja, det börjar bli de flesta helt enkelt. När jag var där 2005 mötte jag en man som packat in familjen i en husvagn och åkt till Almedalen med hopp om att få säga ett sanningens ord till en eller annan politiker, samt min gamla föreläsare i nationalekonomi (som för övrigt kommer delta även i år).

Hur som haver, under Almedalsveckan bloggar jag på sacobloggen.se, så vill du så syns vi där! Det kan förstås hända att det blir något inlägg här också, av personlig natur.